Tio trafikmyter som fortfarande sprids bland svenska förare – och vad som faktiskt stämmer

Det finns en egendomlig paradox i det svenska trafiklandskapet: ett land med högt utbildade förare och ambitiösa säkerhetsmål, där ändå en rad felaktiga påståenden om regler och lagar lever kvar generation efter generation. Ibland uppstår dessa myter ur gamla regler som sedermera ändrats. Ibland handlar det om missförstånd som förstärks varje gång de upprepas i fikarum, på sociala medier eller i bilkön. Oavsett ursprung kan konsekvenserna bli allvarliga – både för plånboken och trafiksäkerheten.

Här granskar Sverige Körkort tio av de mest utbredda missuppfattningarna, och presenterar vad regelverket faktiskt föreskriver.

Myt 1: "På landsväg gäller 90 km/h om inget annat skyltas"

Detta är förmodligen den mest ihållande trafikmyten i Sverige. Många förare är övertygade om att 90 km/h är standardhastigheten utanför tättbebyggt område. Det stämmer inte längre.

Sedan 2008 är bashastigheten på landsväg 70 km/h, om inte annan hastighetsgräns är utmärkt med skylt. Det är alltså skylten som avgör, inte en inbyggd tumregel. På många vägar gäller 80 km/h, på andra 90 eller 100 km/h – men dessa måste alltid vara skyltade. Att köra i 90 km/h på en oskyltad landsväg innebär med andra ord en hastighetsgränsöverträdelse på 20 km/h.

Myt 2: "Man får parkera hur länge som helst om det inte finns någon parkeringsskylt"

Avsaknad av parkeringsskylt tolkas ofta som ett fritt fram. Men trafikförordningen innehåller generella bestämmelser som gäller överallt, oavsett skyltning. Exempelvis är det förbjudet att parkera mer än 24 timmar i följd på samma plats utanför tättbebyggt område, och inom tättbebyggt område gäller ofta kommunala lokala föreskrifter som inte alltid syns i form av skyltar vid varje parkeringsplats.

Dessutom gäller förbud mot parkering inom fem meter från en vägkorsning, framför en infart, på en busshållplats eller på ett övergångsställe – allt detta utan att en enda skylt behöver finnas på plats.

Myt 3: "Varningsblinkers på motorväg gör det lagligt att stanna"

Detta påstående florerar flitigt och kan i värsta fall leda till livsfarliga situationer. Varningsblinkers är en signal om fara – inte ett juridiskt tillstånd att stanna var som helst. På motorväg är det förbjudet att stanna eller parkera annat än vid nödstopp eller i nödfall. Att slå på varningsblinkers förändrar inte detta faktum.

Myt 4: "Cyklister måste alltid ge vika för bilar"

Tvärtom gäller i många situationer att bilister har väjningsplikt gentemot cyklister. Vid obevakade övergångsställen med tillhörande cykelöverfart är fordon skyldiga att lämna företräde till cyklister. Dessutom har cyklister rätt att använda körbanan i de fall där cykelbana saknas, och de ska då behandlas som övriga trafikanter.

Missuppfattningen leder till onödiga konflikter i trafiken och i värsta fall till allvarliga olyckor.

Myt 5: "Det räcker att ha körkort i telefonen"

Sverige har ännu inte infört ett juridiskt giltigt digitalt körkort som kan visas upp vid en poliskontroll som ersättning för det fysiska kortet. Transportstyrelsen har visserligen arbetat med frågan, men i skrivande stund är det fysiska körkortet det enda dokument som accepteras vid en kontroll. Att visa upp en bild på körkortet i telefonen är inte tillräckligt.

Myt 6: "Telefon i handen är okej om bilen står still i kö"

Detta är ett vanligt resonemang men juridiskt felaktigt. Lagen om förbud mot handhållen mobiltelefon under körning gäller när fordonet är i rörelse – men även när det tillfälligt stannat i exempelvis en trafikljuskö, eftersom motorn är igång och föraren fortfarande anses vara i färd med att framföra fordonet. Undantag gäller enbart om fordonet är parkerat med motorn avslagen.

Myt 7: "Dubbdäck krävs hela vintern"

Dubbdäck är tillåtet i Sverige under perioden 1 oktober till 15 april, men det är aldrig ett absolut krav. Lagen kräver att fordonet är utrustat med vinterdäck (antingen dubb eller friktionsdäck) när vinterväglag råder. Det är vägförhållandena – inte kalendern – som avgör kravet. Under milda vintrar med torr asfalt behöver man tekniskt sett inte ha vinterdäck alls, men att köra med sommardäck på snö eller is är ett brott mot trafikförordningen.

Myt 8: "Körkortet är ogiltigt om man inte förnyar det i tid"

Detta skapar onödig oro. Ett körkort slutar inte automatiskt att gälla för att giltighetstiden löpt ut när det gäller B-körkort för privatpersoner under 65 år. Det är i stället körkortshandlingens administrativa giltighet som påverkas, inte rätten att köra. Däremot kan ett utgånget körkort medföra problem vid identitetskontroller, och för yrkesförare gäller striktare regler.

Myt 9: "Reflexväst krävs alltid om man lämnar bilen på vägen"

I Sverige finns inget generellt lagkrav på att förare ska bära reflexväst när de lämnar ett fordon som stannat på vägen – till skillnad från exempelvis Tyskland och Spanien. Däremot är det ett starkt rekommenderat säkerhetsbeteende, och Trafikverket uppmanar alla att ha en reflexväst tillgänglig i bilen. Att förväxla rekommendation med lagkrav är ett typexempel på hur myter uppstår.

Myt 10: "Körkortet återkallas automatiskt vid en fällande dom"

En fällande dom i domstol leder inte per automatik till att körkortet återkallas. Det är Transportstyrelsen – inte domstolen – som fattar beslut om körkortsåterkallelse, och detta sker efter en separat prövning. Beroende på brottets art och omständigheter kan körkortet återkallas, spärras under viss tid eller lämnas oförändrat. Domstolens dom är ett underlag men inte ett automatiskt beslut.

Varför lever myterna kvar?

Det finns flera förklaringar till varför felaktig information om trafikregler är så svår att utrota. För det första ändras regelverket med jämna mellanrum, vilket innebär att äldre förare kan bära med sig kunskap som en gång var korrekt men sedan länge ersatts. För det andra tenderar vi att lita på vad vi hört från vänner, föräldrar eller kollegor snarare än att söka upp den faktiska lagstiftningen.

Sociala medier förstärker dessutom problemet – ett felaktigt påstående som delas tillräckligt många gånger får en falsk auktoritet. Och slutligen finns en psykologisk komponent: vi är mer benägna att minnas information som bekräftar vad vi redan tror oss veta.

Vad du bör göra

Den bästa källan för aktuella trafikregler i Sverige är Transportstyrelsens officiella webbplats samt Trafikverkets informationsmaterial. Om du är osäker på vad som gäller i en specifik situation – slå upp det. Att agera på en myt kan kosta böter, körkortsåterkallelse eller i värsta fall leda till en olycka.

Som förare har du ett ansvar att hålla dig uppdaterad. Det gäller inte bara när du tar körkortet – det gäller livet ut.